The Lovechild: Chapter 3 - Teatime

Previously: Då kom mr. och mrs. Growlings dit. De hade visst kommit före. "Nemen pojkar, är ni här?" sa Mrs. Growlings och kramade oss båda. Louis log och nickade, "Ni var dock tidigare!" och sedan hörde jag inte mer. Jag fick ögonkontakt med Evangeline igen. Hennes ögon var bruna, och så vackra. Hon hade ett litet Mona-Lisa leende på läpparna, vilket var svårt att tyda. Var hon glad att jag var här, eller bara sur och arg?

Harrys POV

Vi fick komma in och fikade. Louis snackade med Mr och Mrs Growlings medans jag och Evangeline satt tysta. Jag kollade mest ner i mitt te och blandade det. Jag kunde inte fatta att det var hon. Jag ville bara hoppa på henne och kyssa henne som aldrig förr. Men det skulle nog inte hon gå med på. Hon skulle väl säkert bara slå mig. Hårt.

Jag undrar vems dotter den lilla flickan va, med. Jag menar, hon kunde inte blivit gravid med mitt barn. De få gångerna då vi faktiskt hade sex så hade vi varit skyddade.

Jag funderade och funderade. På massa olika. Men jag visste inte hur jag skulle kunna få reda på det om jag inte frågade, så jag sket i det. Istället så satt vi vid bordet med de andra ett tag och snackade.

Efter ett tag så kollade Evangeline på klockan och ställde sig upp. "Men Gud! Så oförskänt av mig att inte fixa te! Vill ni ha?" sa hon och log ett litet leende. Det var lika vackert som alltid. Mr. och Mrs. Growlings log och nickade, "Ja tack!" Jag och Louis kollade på varandra. Jag kunde inte säga att vi var tvunga att gå för då skulle han börja fråga varför, så jag ryckte på axlarna. "Visst"

Hon försvann in i köket och det började skramla av vatten kokaren och vatten som sprutade ur kranen.

Evangelines POV

Jag fattade inte riktigt att jag hamnat i just samma lägenhet som Harry. Inte ens i samma del av London! London är så stort, det finns så otroligt många delar. Det hade räckt att han bodde vid nästa hållplats så hade vi aldrig träffats. Han var den sista personen jag ville träffa. Man vill inte träffa sina ex. Särskilt inte när man ungefär, precis kommit över de. Fast hade han kommit över mig? Eller varför kom de ens hit? Han kanske inte visste att det var jag? Men han såg ju mig tidigare. Han såg mig gå med Charlie. Fast han kunde ju inte veta vem Charlie var. Han hade inte träffat henne, för vi har inte träffats sen han åkte på X-Factor.

Kom ihåg hur jag brukade sitta och lipa framför x-Factor då han sjöng för jag saknade honom. Jag var patetisk. Jag grät i ett och ett halvt år över honom. Så mycket saknade jag honom. Ibland hade Charlie hört mig, kommit ur sin säng, fråga inte hur, och frågat vad det var som var fel. Jag sa bara att jag kände mig sjuk, och då lät jag henne somna i min famn igen. När jag var med Charlie kändes allt bättre. Hon var nästan som den där bästa vännen jag aldrig fick. Som aldrig skulle svika mig. Bara så länge hon inte gjorde som jag och blev gravid när hon var 15 och ett halvt.

Jag hörde att knappen på vattenkokaren åkte upp, så jag tog det, socker och te och gick ut igen. Jag tror Charlie hade hört att jag snackat om te, för hon kom ut springandes. "Mamma, mamma! Ja me ha teeee!" sa hon och sprang till mina fötter. Jag log lite, ställde ner allt på bordet och strök henne över huvudet. "Självklart!" svarade jag. Jag sprang fort ut till kartongerna och hämtade koppar, och när jag kom tillbaka såg jag nog det jag fruktade mest. Charlie satt i Harrys knä. Hon fick inte bli för fast vid honom. Han skulle bara skapa problem. Han kollade på mig, och jag fastnade i hans ögon. Hans vackra, gröna ögon som gav mig så många minnen... Nej vad är det jag tänker, jag FICK inte bli kär i honom igen.

Jag slog mig ner och gav ut koppar.

"Jasså? Dottern din dricker te tidigt!" sa Harrys vän, Louis om jag minns rätt, och skrattade. Jag kollar på Charlie som lekte med Harrys lockar. Jag nickade. "mmmm.." var det ända jag sa. "Mamma! Han samma håj som meeeeej!" sa Charlie och skrattade. Jag skrattade lite nervöst. Nej nej nej nej. "Det har du väl inte, sötnos?" sa jag. Hon nickade ivrigt. "Joooo! Fast mitt håj gult o hans buuuunt!" Harry kollade frågande på mig. Jag kollade in i hans ögon ett tag fast kollade sedan på Louis. "Ja.. Det är nog inte så bra egentligen, men hon smakade av mig en gång och höll på att tjata, så.." skrattade jag.

När vi druckit te så hade det blivit mörkt ute. Growlings drack upp snabbt och stack sedan, så jag, Harry, Louis och Charlie var kvar. Charlie låg nu sovandes i Harrys armar. Jag kunde inte hjälpa att le lite. Det var gulligt. Men de fick som sagt inte bli för fäst vid varandra, så jag ställde mig upp. "Jag ska lägga henne på våran madrass.." sa jag och log lite nervöst mot Harry. Han kollade på mig, sedan på Louis.

"Madrass!?" Utbrast Louis. "Klart ni inte ska behöva sova på en madrass heller! Liam  har en bedsoffa i sin lägenhet, ni får säkert låna den!" Låna? Så nu skulle vi komma helt oinbjudna till en annan i deras lilla pojkgrupp One Direction? Det skulle nog va lite skönare, iochförsig. Så jag nickade. "Säkert, dock? Om Liam inte vill så sover vi här" sa jag och skrattade lite. Han nickade ivrigt. "Jadå, vi kan ta Charlie dit, det står L. Payne utanför dörren, det är på tredje våningen. Ta med er tandborste och så, så ses vi där nere?" jag nickade och sprang och hämtade grejerna.

Harrys POV

Vi gick med Charlie till Liam. Jag fattade inte vad det var för något med Charlie, men hon var så otroligt söt. Hon var så otroligt lik mig med, måste jag erkänna. Kunde det vara...? Nej. Som jag sa innan så VAR vi skyddade. Evangeline hade varit så tråkig och sagt "Nej, jag vill inte att sex kommer vara det ända vi gör" så det blev bara ungefär tre gånger på vårt två års långa förhållande. Men jag älskade henne, så det var inget.

Vi knackade på dörren och steg rakt in. Jag hörde att Niall var där också. De spelade väl säkert tv spel eller något som vanligt. Jag ville inte skrika efter de, för då skulle jag kunna väcka Charlie, så vi gick in och viskade som det var. Liam kollade på lilla Charlie i mina armar och nickade "men självklart! men Harry, känner du den där tjejen?" frågade han. Jag skakade häftigt på huvudet. Jag skulle fortsätta ljuga för dem. De fick inte veta som det var, inte alls.. De fick inte veta att vi varit tillsammans.

Vi fixade bedsoffan, la ner Charlie och sedan kom Evangeline med. Hon tog bort sitt smink och borstade tänderna och det, sedan gick hon med och la sig. Klockan hade blivit mycket, jag och Louis var trötta, så vi bestämde oss för att sova hos Liam med, så det slutade med att jag, Louis, Niall och Liam somnade i en hög i Liams säng.

Harrys POV

Vi fick komma in och fikade. Louis snackade med Mr och Mrs Growlings medans jag och Evangeline satt tysta. Jag kollade mest ner i mitt te och blandade det. Jag kunde inte fatta att det var hon. Jag ville bara hoppa på henne och kyssa henne som aldrig förr. Men det skulle nog inte hon gå med på. Hon skulle väl säkert bara slå mig. Hårt.

Jag undrar vems dotter den lilla flickan va, med. Jag menar, hon kunde inte blivit gravid med mitt barn. De få gångerna då vi faktiskt hade sex så hade vi varit skyddade. 

Jag funderade och funderade. På massa olika. Men jag visste inte hur jag skulle kunna få reda på det om jag inte frågade, så jag sket i det. Istället så satt vi vid bordet med de andra ett tag och snackade.

Efter ett tag så kollade Evangeline på klockan och ställde sig upp. "Men Gud! Så oförskänt av mig att inte fixa te! Vill ni ha?" sa hon och log ett litet leende. Det var lika vackert som alltid. Mr. och Mrs. Growlings log och nickade, "Ja tack!" Jag och Louis kollade på varandra. Jag kunde inte säga att vi var tvunga att gå för då skulle han börja fråga varför, så jag ryckte på axlarna. "Visst"

Hon försvann in i köket och det började skramla av vatten kokaren och vatten som sprutade ur kranen. 

Evangelines POV

Jag fattade inte riktigt att jag hamnat i just samma lägenhet som Harry. Inte ens i samma del av London! London är så stort, det finns så otroligt många delar. Det hade räckt att han bodde vid nästa hållplats så hade vi aldrig träffats. Han var den sista personen jag ville träffa. Man vill inte träffa sina ex. Särskilt inte när man ungefär, precis kommit över de. Fast hade han kommit över mig? Eller varför kom de ens hit? Han kanske inte visste att det var jag? Men han såg ju mig tidigare. Han såg mig gå med Charlie. Fast han kunde ju inte veta vem Charlie var. Han hade inte träffat henne, för vi har inte träffats sen han åkte på X-Factor.

Kom ihåg hur jag brukade sitta och lipa framför x-Factor då han sjöng för jag saknade honom. Jag var patetisk. Jag grät i ett och ett halvt år över honom. Så mycket saknade jag honom. Ibland hade Charlie hört mig, kommit ur sin säng, fråga inte hur, och frågat vad det var som var fel. Jag sa bara att jag kände mig sjuk, och då lät jag henne somna i min famn igen. När jag var med Charlie kändes allt bättre. Hon var nästan som den där bästa vännen jag aldrig fick. Som aldrig skulle svika mig. Bara så länge hon inte gjorde som jag och blev gravid när hon var 15 och ett halvt.

Jag hörde att knappen på vattenkokaren åkte upp, så jag tog det, socker och te och gick ut igen. Jag tror Charlie hade hört att jag snackat om te, för hon kom ut springandes. "Mamma, mamma! Ja me ha teeee!" sa hon och sprang till mina fötter. Jag log lite, ställde ner allt på bordet och strök henne över huvudet. "Självklart!" svarade jag. Jag sprang fort ut till kartongerna och hämtade koppar, och när jag kom tillbaka såg jag nog det jag fruktade mest. Charlie satt i Harrys knä. Hon fick inte bli för fast vid honom. Han skulle bara skapa problem. Han kollade på mig, och jag fastnade i hans ögon. Hans vackra, gröna ögon som gav mig så många minnen... Nej vad är det jag tänker, jag FICK inte bli kär i honom igen.

Jag slog mig ner och gav ut koppar.

"Jasså? Dottern din dricker te tidigt!" sa Harrys vän, Louis om jag minns rätt, och skrattade. Jag kollar på Charlie som lekte med Harrys lockar. Jag nickade. "mmmm.." var det ända jag sa. "Mamma! Han samma håj som meeeeej!" sa Charlie och skrattade. Jag skrattade lite nervöst. Nej nej nej nej. "Det har du väl inte, sötnos?" sa jag. Hon nickade ivrigt. "Joooo! Fast mitt håj gult o hans buuuunt!" Harry kollade frågande på mig. Jag kollade in i hans ögon ett tag fast kollade sedan på Louis. "Ja.. Det är nog inte så bra egentligen, men hon smakade av mig en gång och höll på att tjata, så.." skrattade jag.

När vi druckit te så hade det blivit mörkt ute. Growlings drack upp snabbt och stack sedan, så jag, Harry, Louis och Charlie var kvar. Charlie låg nu sovandes i Harrys armar. Jag kunde inte hjälpa att le lite. Det var gulligt. Men de fick som sagt inte bli för fäst vid varandra, så jag ställde mig upp. "Jag ska lägga henne på våran madrass.." sa jag och log lite nervöst mot Harry. Han kollade på mig, sedan på Louis.

"Madrass!?" Utbrast Louis. "Klart ni inte ska behöva sova på en madrass heller! Liam  har en bedsoffa i sin lägenhet, ni får säkert låna den!" Låna? Så nu skulle vi komma helt oinbjudna till en annan i deras lilla pojkgrupp One Direction? Det skulle nog va lite skönare, iochförsig. Så jag nickade. "Säkert, dock? Om Liam inte vill så sover vi här" sa jag och skrattade lite. Han nickade ivrigt. "Jadå, vi kan ta Charlie dit, det står L. Payne utanför dörren, det är på tredje våningen. Ta med er tandborste och så, så ses vi där nere?" jag nickade och sprang och hämtade grejerna.

Harrys POV

Vi gick med Charlie till Liam. Jag fattade inte vad det var för något med Charlie, men hon var så otroligt söt. Hon var så otroligt lik mig med, måste jag erkänna. Kunde det vara...? Nej. Som jag sa innan så VAR vi skyddade. Evangeline hade varit så tråkig och sagt "Nej, jag vill inte att sex kommer vara det ända vi gör" så det blev bara ungefär tre gånger på vårt två års långa förhållande. Men jag älskade henne, så det var inget.

Vi knackade på dörren och steg rakt in. Jag hörde att Niall var där också. De spelade väl säkert tv spel eller något som vanligt. Jag ville inte skrika efter de, för då skulle jag kunna väcka Charlie, så vi gick in och viskade som det var. Liam kollade på lilla Charlie i mina armar och nickade "men självklart! men Harry, känner du den där tjejen?" frågade han. Jag skakade häftigt på huvudet. Jag skulle fortsätta ljuga för dem. De fick inte veta som det var, inte alls.. De fick inte veta att vi varit tillsammans.

Vi fixade bedsoffan, la ner Charlie och sedan kom Evangeline med. Hon tog bort sitt smink och borstade tänderna och det, sedan gick hon med och la sig. Klockan hade blivit mycket, jag och Louis var trötta, så vi bestämde oss för att sova hos Liam med, så det slutade med att jag, Louis, Niall och Liam somnade i en hög i Liams säng.

-----------------------------------
DÄR FICK NI! åååh vad jag stressat, nu ska jag strax iväg.. det var väldigt tråkigt, dock.. men blir roligare nästa gång! kommentera vad ni tyckte!!

Omg! Så bra!! Du är superduktig på att skriva... ;D

När kommer nästa? Im wating.. :s

Goddag!

Just nu har jag tävling på bloggen, där du kan vinna ett presentkort till Pinkoholic! Allt du behöver göra är att kommentera inlägget, så är du med och tävlingar :) Kanske en perfekt present till dig själv eller var tidig med en present till mors dag?



/ Ida

Hej! Superfin blogg =) allt bra? följas via bloglovin? Kram Johanna

Vill du vinna veckans blogg, ett armband, en damtopp, hårborttagningshandskar eller en skyddsängel?



Kika in bland mina pågående tävlingar: http://angelica.blogg.se/category/pagaende-tavlingar-1.html

https://www.facebook.com/NotarSverige/app_321477344575765?app_data=1569645993



rösta:)♥

Hej hej ! :)



Delta gärna i min tävling som just nu är igång.

Du har just nu chansen att vinna en body butter från rawsenses.se till ett värde utav 239 kr !!

Direktlänk; http://maddez.blogg.se/2012/april/tavling.html#comment

KRAM♥

Jag saknar din novell! Din story var så bra! :/