Niall presenterade oss för kaitlyn också, tydligen så visste Kaitlyn och Adriana vilka dom var, dom hade vart typ vänner när dom var små.


Kaitlyns perspektiv

Adriana och Liam? Wow. Det hade jag aldrig trott. När vi var mindre, och liksom blev kär.. (ni vet sådär fnitter kär i en mycket äldre kille) så var dem alltid blondiner.. Men tydligen inte nu? Det var gulligt dock. Dem passade grymt bra tillsammans! 

Iallafall så var jag och Niall nära varandra hela tiden. Vi promenerade till vårat hotell och allt var så grymt stort här i Los Angeles. Alla var så fint uppklädda typ medans jag gick runt i ett par slitna shorts och ett fult vitt linne.

Killarana var grymt snälla. Förra gången jag träffade dem allihopa var ju i Stockholm, och då var det med massa anda fans, så fick inte snacka med dem som jag gör nu. Dem var hur trevliga som helst. Men som sagt så var jag och Niall mest. Jag vet inte riktigt vad jag skulle säga att vi var. Han hade armen runt mig hela tiden och jag hade armen runt hans midja. Han kysste min kind lite då och då och jag blev röd om kinderna som alltid. Det var mysigt, helt ärligt.

Niall perspektiv

Åh att hon är här. Har saknat henne så mycket och nu var hon här. Med mig. Med armen runt mig. Och höll mig bara nära. Det var nog det bästa som fanns. 

Vi kom till hotellet och Paul checkade in åt oss. Jag hade övertalat honom att jag och Kaitlyn skulle få dela rum. Han hade sagt 'Okej, men med två sängar.' Jag hade liksom inte planerat något SÅNT, men förstår att han gör vad som helst för att skydda oss. Iallafall så skulle nog Liam och Adriana dela med, bara att dem inte sagt något. Typiskt Liam. 

Vi alla sprang upp och la våra grejer där, sedan började vi fixa iordning oss till galan. 

Liams perspektiv

Jag satte mig ner på sängkanten och såg på Adriana som stod vid hall spegeln och sminkade sig, hon var så jäkla vacker att jag blev så osäker i hennes närhet, jag ville att hon skulle vara singel så jag kunde få en chans på henne, men hon hade ju en pojkvän...

Adriana vände sig oroligt bort från spegeln, "var är det?" mumlade hon och kom fram till mig.
Hon ställde sig framför mig vid mina ben och såg ner på mig, och smekte min kind, "varför ser du så ledsen ut?" mumlade hon och böjde sig ner för att ge mig en kram.

"Inget..." mumlade jag.
Hon släppte mig och satte sig bredvid mig, "berätta?" mumlade hon.
Jag skakade på huvudet, och såg på henne.
Vi bara satt där och såg varandra i ögonen, hon bytte ställning och satte sig närmare mig, "säker på att det inte är något?" mumlade hon och såg mig i ögonen.

Jag bara satt där, ostadig, och Adriana såg ner på mina läppar, och det pirrade till inom mig, jag slöt mina ögon, och kysste henne mjukt, hon besvarade min kyss den här gången, jag kände hur hon sakta satte sig upp på sina knän och blev längre än mig, hon la armarna runt min hals och tryckte sig intill mig och lutade sin tyngd mot mig,

Jag la min ena hand vid hennes midja och den andra vid hennes kind, och jag la mig sakta ner på sängen medans våra läppar viskade till varandra.

Det pirrade i min mage, och jag kunde inte låta bli att le, hon gillade mig.
Vi fortsatte kyssas tills vi hörde att det knackade på dörren, hon drog sig undan och jag såg på henne med ett leende, "det där var... annorlunda..." log jag och hon skrattade till.

"Var du inte med en pojkvän?" sa jag sedan och hon såg på mig med höjda ögonbryn.
"Du tror att jag har en pojkvän och åker till LA, för att vara en killes dejt på en gala? Liam sök hjälp!" skrattade hon och kysste mig snabbt på munnen innan hon gick bort till spegeln igen.

Jag log, "så... du är singel?" sa jag och gick bort till henne, ställde mig bakom henne och la varsin hand på varsin sida av hennes midja.

Hon såg mig i ögonen i spegeln, "det beror på..." sa hon.
"på vad?" sa jag oroligt.
"Om du vill vara tillsammans med mig?" sa hon och jag log, "Jag vet inte...." sa jag med en retsam röst och hon skrattade till.

"Aw come on, jag vet att du vill", sa hon lekfullt och drog på lite läppglans på sina fylliga, vackra läppar som var nästan helt oemotståndliga.