"Svenska är ett konstigt språk..." sa han och böjde sig ner och gav mig en snabb kyss.

Jag log och besvarade hans kyss, sedan rätade han på sig, "ska vi gå ner till alla andra?" log han och jag nickade.

"visst", sa jag och vi släckte alla lampor, jag la ner dom viktigaste sakerna i min väska och sedan gick jag bort till Liam som stod vid dörren, med skorna redan på.

Snabbt drog jag på mig mina klackskor och tittade på Liam, han var fortfarande längre än mig, kanske fem centimeter, men med dom här klackarna blev jag ju 12 cm längre än mina 164, så jag blev ju 176 centimeter, och Liam var cirka 1,83 med mina ögon mott.

"Vad kollar du på?" log han och jag skakade på huvudet, "nej inget speciellt", sa jag snabbt och han räckte handen efter min väska, "jag kan bära den", log han och jag skakade på huvudet, men han tog envist ifrån mig den och jag fnissade till.

"Jag kan bära mina egna saker", sa jag medans vi lämmnade sviten och jag låste medans han stod och väntade.

"Ja det kan du, men en riktig gentelman låter inte sin flickvän bära saker", log han charmigt och hans leende värmde mitt hjärta, fjärilarna susade omkring i min kropp varje gång han sa något eller varje gång jag såg på honom, jag hade en sådan jäkla tur att träffa Liam.

Vi gick bort till hissen sedan hand i hand och pratade lite om galan, om vilka artister som skulle komma, vi ställde oss i hissen och Liam tryckte på bottenvåningen.

"Ska Justin Bieber komma?" sa jag sedan stelt.

Han såg på mig i spegel väggen lite oroligt, "Är du ett Justin Bieber fan?" sa han med höjda ögon bryn.

Jag rodnande, "ja..." sa jag och Liam nickade bara, "ja han kommer..." sa han tyst och såg ner i marken.

Jag såg oroligt på Liam och undrade vad jag hade sagt fel, jag var ju bara ett fan?

Nere i lobyn mötte vi killarna och Kaitlyn, dom satt vid en soffa vid ingången och pratade, "ska vi gå?" sa Liam och tog min hand när vi kom fram till dom.

Zayn reste sig, "äntligen är segostarna här", flinade han och såg på Liam.

Liam log, "ha,ha", sa han ironiskt och Zayn skrattade till.

"Come on boys... and girls", sa Louis och reste sig upp från soffan.

Vi gick ut ur hotellet, och möttes av alla lugna fans, jag och Kaitlyn ställde oss vid sidan och väntade tålamodigt på att alla fans skulle få varsin bild och autograf.

Själv tyckte jag att det var urgulligt hur killarna betedde sig mot tjejerna, men det som fick mig att skratta högst var när en tjej frågade om hon fick röra deras hår, och det fick hon.

Medans jag och Kaitlyn stod och skrattade högt åt dom, rörde tjejen deras hår.

När alla bilder var tagna och alla papper signerade, blev vi ledda till en limosin av Paul på parkeringen.

Jag satt bredvid Liam och Zayn, killarna skämtade med varandra, skrattade och retade varandra, jag log av att bara uppleva händelsen, men efter ett tag då jag inte orkade såg jag ut genom rutan på himmlen och såg att det var en klar blå himmel.

Jag var nu påväg till en lokal... som skulle vara full med kändisar, jag skulle få kliva in i den världen som vanliga människor inte tillhör till, jag skulle få leva livet som kändis en enda kväll, och det räckte, det räckte mer än väl.

Liam hade berättat vilka kändisar som skulle komma, eller ialla fall dom han kände till.

Och Justin Bieber skulle vara där, hans exflickvän Selena Gomez, Miley Cyrus, alla unga kändisar!

Jag blev faktiskt nervös, tänk om jag gjorde bort mig? Tänk om jag såg för vanlig ut? Tänk om Liam skämdes för mig? Herregud... han kanske aldrig skulle vilja se mig igen.

"vi får hoppas på att vi vinner ett pris ialla fall", sa Zayn och drog handen över huvudet.

Vi alla stämde in och sedan drog Louis ett skämt och alla brast i skratt, men min uppmärksamhet riktades åt Adriana, hon satt bekymrad och oroligt lutad mot fönster rutan och såg ledsen ut.

Auotomatiskt rynkades min panna och jag blev lite orolig, varför såg hon så dyster ut?

Jag la försiktigt armen runt hennes midja med ena armen och kramade henne bakifrån, "vad är det?" viskade jag vid hennes öra och hon hoppade till och vände sig sakta om, "ingenting", sa hon och jag såg bekymrat på henne, "berätta..." mumlade jag och flyttade mig närmare henne.

Hon bara skakade på huvudet och jag började bli orolig, så jag räckte mina armar mot henne och drog in henne i en stor varm kram, hon rös till och omfamnade mig och jag kände och hörde hur hon andades in vid mitt bröst.

"Du doftar gott..." mumlade hon och jag skrockade lågt, "jasså?" log jag och hon nickade, kramade mig hårdare och jag kramade henne hårdare med, och vi förblev så sittandes och jag kunde inte hålla mig från att bli orolig,
tänk om något verkligen var fel?

Kaitlyn sa något som fick oss killar att stirra oförstående på henne, Adriana sa något tillbaka och jag förstod då att dom pratade svenska, min oro blev enorm och jag försökte uppfatta deras ansiktsytryck.

Helt plötsligt suckade Kaitlyn och log varmt mot Adriana och sa något som fick Adriana att le hon rätade på sig i min famn och Zayn brast ut i skratt, jag kunde förstå honom, det lät inte bra, svenska var inte alls världens lättaste språk att förstå.